Till minne: Charalampos "Babis" Kalantzis

Charalampos ”Babis” Kalantzis, Bromma, har avlidit i sitt hemland Grekland efter en kort tids sjukdom. Han blev 94 år. Babis närmaste i Sverige var hans svenska ”familj”, Anders, hans fru och deras tre barn.

Babis föddes 1927 i Grekland. Under den tyska ockupationen organiserade han sig, som 14-årig gymnasieelev, i en motståndsorganisation som stred mot tyskarna. Han arresterades i januari 1945 och torterades brutalt i tre dagar och nätter och utsattes också för en skenavrättning. Han uthärdade tortyren utan ett ord. Men han fick allvarliga skador på huvudet och ryggraden som plågade honom resten av livet. Efter fem månader blev han frigiven genom ett misstag.

Under inbördeskriget 1945–1949 fortsatte Babis att kämpa. Efter två år arresterades han och satt i fängelse i många år.

Babis trodde i hela sitt liv att lyckliga är de fria och fria är de modiga. Han visste att kampen inte skulle bli lätt, men priset för ett fritt och oberoende Grekland var värt varje offer. Han dömdes till döden två gånger, först av en tysk militärdomstol, senare av en grekisk domstol under inbördeskriget. Från sin dödscell kunde han höra skotten när hans kamrater avrättades. Han släpptes 1960, och 1966 kom han som invandrare till Sverige där han fick arbete. 1967 tog juntan makten i Grekland och Babis kunde då inte återvända till Grekland utan blev kvar i Sverige.

Babis var anspråkslös, mild och ödmjuk. Han tillhörde den generation kommunister som tog för givet att kollektivet ”vi” var viktigare än ”jag”. Babis var ledande i opinionsarbetet i Sverige och Skandinavien mot diktaturen under juntatiden 1967–1974. Hans och andras arbete i Svensk-grekiska kommittén för demokrati i Grekland ledde till stor uppslutning för Greklands sak i fackföreningarna och alla politiska partier

Babis, vår vän, är borta men han lever i vårt minne som en god människa som offrat ofattbart mycket i kampen för demokrati i Grekland.