Författare: Marianne Björklund

”Försök hitta en it-specialist och du inser snart att det råder en enorm brist”, säger Lois Lamprianidis, som är i Sverige för att knyta band med landsmän.

Den grekiska regeringen är ute på turné i Europa för att övertala landsmän att flytta hem igen. Totalt har 450.000 lämnat landet sedan ekonomin kollapsade. Nu är bristen på kunskap skriande. DN träffade Lois Lamprianidis som leder projektet. Sedan 2008 när finanskrisen slog knockout på Greklands ekonomi har 450.000 greker lämnat landet för att söka lyckan någon annanstans, enligt grekiska centralbanken. Nu oroar sig regeringen för ett rejält kunskapstapp.

– Det är ett jättelikt slag mot ekonomins återhämtning, konstaterar Lois Lamprianidis, generalsekreterare för strategiska och privata investeringar vid Greklands ekonomi- och utvecklingsdepartement, under ett besök i Stockholm.
Att greker lämnar landet för att söka lyckan utomlands är visserligen inget nytt, framhåller Lamprianidis nedsjunken i Chesterfield-soffan på den grekiska ambassaden i Stockholm. Men skälen har ändrats. Snart ett årtionde av ekonomisk kris har fått greker att förlora hoppet.

– Tidigare flyttade människor för att de ville hitta ett bättre jobb eller leva ett annat liv. Det var ett val. Nu har de känslan av att de är utvisade för att de inte har någon framtid i Grekland.
Många av dem som flyttar är unga och högutbildade. Följden är brist på kvalificerad arbetskraft. Något som behövs nu när ekonomin börjar vända uppåt.

– Om du försöker hitta en it-specialist inser du snart att det råder en enorm brist, trots att vi utbildar många. Men de har lämnat landet eftersom vi har så låga löner. De får bättre möjligheter och är efterfrågade utomlands.
Nu vill Greklands regering råda bot på kunskapsbortfallet. Lamprianidis är i Sverige för att träffa greker och informera dem om det nystartade projektet ”kunskaps- och samarbetsbroar”. Tanken är att via en plattform på internet skapa nära ekonomiska band mellan greker i utlandet och Grekland.

– Vi tror att de som har flyttat kanske stannar utomlands de närmaste åren. Men redan nu kan vi få en virtuell återkomst där de knyter band med grekisk ekonomi.
Genom internet hoppas han att företag i Grekland och framgångsrika greker som har flyttat finner varandra och inleder samarbeten.

– En grek som arbetar inom läkemedelsindustrin i Sverige och behöver göra en genomgång av information skulle till exempel kunna leja ut det till ett grekiskt företag. För Lamprianidis är detta ett första steg mot ett mer långsiktigt mål för grekisk ekonomi – att röra sig uppåt i värdekedjan och bli en kunskapsekonomi.

– Ett stort problem i Grekland är att många skaffar sig en hög utbildning samtidigt som vår ekonomi baseras på produktion av varor och tjänster till låg kostnad. Det gör behovet att anställa högutbildade ganska litet.
Nu görs försök att få akademiker att stanna i landet. Bland annat kan de som vill doktorera eller forska få ett bidrag. Dessutom har man infört ett stöd till akademiker som vill starta eget.
Lamprianidis gör ingen hemlighet av att det slutgiltiga målet är att få greker att återvända. Brain drain, kunskapsflykt, tär på landet. Men om utlandsgreker flyttar tillbaka kan det vändas till något positivt, konstaterar han.

– De har inte bara arbetslivserfarenhet från utlandet utan har också lärt sig en annan kultur.
Lyckas Grekland med sin omvandling till kunskapsekonomi är förhoppningen inte bara att greker ska återvända, utan att också välutbildade människor från andra länder väljer att flytta till Grekland.

– Vi ska försöka bli attraktiva för företag som är i behov av kvalificerad personal. Då kan vi behålla högutbildade i Grekland, kanske övertala de som flyttat att återvända och locka icke-greker till Grekland.
Än så länge är dock projektet i sin linda och Lamprianidis ser fortsatt stora problem i Grekland. Han konstaterar att en del offentliganställda inte har tillräckligt bra kvalifikationer, att kontrollmekanismer för innehåll i produkter inte fungerar och att skatteflykten är omfattande.
Ändå är han optimist inför framtiden.

– Företag inser nu att det finns stora möjligheter i Grekland. Alla kostnadskomponenter, arbetskraft, hyror med mera, är väldigt låga nu. De som investerar nu går in på en bottennivå och kommer att göra stora vinster. Det vet de, och vi ser redan tecken på ökade investeringar.

Marianne Björklund
Αυτή η διεύθυνση Email προστατεύεται από τους αυτοματισμούς αποστολέων ανεπιθύμητων μηνυμάτων. Χρειάζεται να ενεργοποιήσετε τη JavaScript για να μπορέσετε να τη δείτε.